En dörr mot mörkret

Igår kväll när jag var ute i den mörka skogen drabbades jag på nytt av saknad.

För första gången på mycket länge pratade jag åter med min änglahund som snart varit borta i fem år. Det viner och tjuter i tidens korridorer när saknaden brusar fram. Alla de jag mist - alla som gått genom evighetens port. Jag längtar efter er...