För första gången i mitt liv saknar jag att sova ihop... Ja, då menar jag SOVA och inte som någon cover för sex - det är också kul, men inte vad jag syftar på nu. Att bara få sova nära och ihop - det har jag aldrig klarat förr. Krupit till mitt hörn av sängen långt borta och undvikit att röra för att få vara ifred.
I min ungdom läste jag en bok som sa att om ett par sov tillsammans och inte i alla fall på något vis rörde vid varandra så var det ett tecken på att de hade allvarliga problem. Snacka om att mina tidigare förhållanden haft problem då... Fast det visste jag ju redan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar