Nytt liv

Ja, så är de här - våra små kattungar... Fyra stycken små underverk föddes på lördagskvällen och allt gick snabbt och fint, med hundmått mätt. Sedan är de ju också pyttesmå jämfört med en valp - man vågar knappt peta på dem ifall de skulle gå sönder. Men de äter och växer och jobbar på att ändra sin storlek varje stund.

Det ska bli ett sant nöje att se dem växa under sommaren - se dem bli personligheter och se dem utforska världen. Många bilder lär det bli... Men just nu känner jag att jag drabbats av den stora "valplådeskälvan" - jag lyssnar efter ljud från köket och inbillar mig det värsta. De är så små och sårbara och så väldigt mycket kan gå snett ännu. Har de bara hunnit bli ett par veckor kan man slappna av lite, men just nu vet jag ingenting om hur det kommer att gå.

Så jag gör som jag brukar - jag intalar mig att inte måla fan på väggen och att mamman gör ett storslaget arbete och att jag inte ska vara en idiot. Vete sjutton om det någonsin blir valpar igen... Det ansvar som vilar på uppfödaren under valptiden (och senare) är tungt. Och så som de fibblar med lagarna nu så är det nästan som om man skulle straffas för att man föder upp och säljer levande varelser. Det är inte värt det! Att sitta och titta på de små när de växer och frodas är ett av livets största glädjeämnen, men resten kan jag leva utan.

Men tills vidare glädjer jag mig åt sommaren som kommer med fyra nyfikna ungdomar. Så snart stora skälvan gått över...