Det är allmänt känt att vi som bor på landet, vi får skylla oss själva. Är vi så dumma att vi prompt ska bo mitt i spenaten, så får vi finna oss i att bli bortprioriterade när det gäller både det ena och det andra. Att snöröjningen först tar stadsgatorna är inget nytt - att vi på landet har åtskilligt längre att halka på oplogade, ishala vägar det är bara så. Ja, vi får skylla oss själva! Våra barn ska vara väldigt glada och tacksamma att de alls får gå i skolan, för det är både dyrt och besvärligt att hålla byskolan igång - för att inte tala om hur dyrt och besvärligt det är att ordna skolskjutsar till de små liven när de ska in till stan och gå på högstadiet och gymnasiet. Och ifrågasätter man någon gång hur det kommer sig att våra barn inte har samma valfrihet som kommunens andra ungar när det gäller vilken skola de ska gå i - då kommer man åter fram till att vi får skylla oss själva...
Att strömavbrott regelmässigt drabbar osss landsbygdsbor är något vi snällt finner oss i. Hur det kan bli dyrare för kraftbolagen att gräva ner ledningarna än att hålla med linjearbetare och reparera återkommande skador, det begriper ingen. Vilket himla liv det blev, förresten, när det blev strömavbrott i Stockholm! Men vi som bor på landet, vi får skylla oss själva.
Man undrar om vi verkligen borde betala lika mycket i skatt som alla andra, när vi i alla avseenden måste acceptera att bli bortprioriterade. Bredband, elleveranser, taskiga telefonledningar, barnens skolgång och snöröjningen - ska vi då bidra med lika mycket när vi inte får ut det samma som andra? För att inte tala om hur det är att vara gränsbo i korsningen mellan tre kommuner där ingen vill ha ansvar, men alla antagligen gärna tar våra skattepengar...
Men när solen lyser och gäddan slår i vassen och staden är sådär riktigt dammig och outhärdlig, då får vi höra hur lyckligt lottade vi är och hur lyxigt vi har det. Då borde vi nog nästan betala högre kommunskatt än alla andra, bara för att vi har det bra. Men att vi har det bra - det visste vi redan...

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar